Tala för dig själv, Löfven!

Utan att blinka står statsministern inför svenska folket och säger att “vi” har varit naiva om behovet av underrättelseinhämtning. När jag hörde det visste jag inte riktigt hur jag skulle hantera min reaktion. Med tanke på den hårda kamp bland annat jag utkämpade i signalspaningsdebatten 2007-08 för att SÄPO skulle få behålla möjligheten att inrikta Försvarets radioanstalts (FRA) signalspaning mot terrorceller i utlandet, med tanke på vilket allvarligt gap i underrättelsearbetet det innebar när den kampen förlorades mot bland annat Löfvéns partikamrater (m.fl partier ska tilläggas), med tanke på det spott och spe som jag och mina tidigare kollegor på FRA fick utstå, så kan man väl milt beskriva min känsla som undertryckt raseri.

Statsministerns uttalande är inte annat är en skymf mot alla de inom våra underrättelseorganisationer som länge och förgäves argumenterat för att politiker ska sätta rikets säkerhet framför egna politisk-strategiska intressen. Sent ska syndaren vakna och när de nu till slut gjort det är inte bara ett kvantitativt utökat arbete som är nödvändigt, utan också ett kvalitativt.

Till exempel destrueras idag inhämtat signalspaningsmaterial efter i snitt sex månader, vilket är alldeles för kort tid och kontraproduktivt mot ett säkerställande av mönster och företeelser som utgör grunden för underrättelseanalys och beslut.

Lägg bland annat in även det i planen, Löfven! Gör om, gör rätt.

I detta nu är jag så indignerad att jag stannar här med detta inlägg, men lite senare kommer jag att utveckla vad som hände, såsom jag upplevde det, bakom kulisserna under den så kallade FRA-debatten. Ska bara andas lite först.

 

2 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *